torsdag 17 januari 2008

Nödvändigt ont

Jag, som många andra, klagar på det men är som allt för ofta otrogen min egen vilja trots att jag gång på gång lovar mig att inte falla dit igen.
McDonald’s lever på min lathet och tidsbrist och trots att jag inte hittar något gott på deras à la carte meny så faller jag dit gång på gång.
Utbudet på fastfoodkedjor i stan suger.

För några veckor sedan körde jag mellan Helsingfors och Nådendal, en resa på lite mer än två timmar, så började det kurra i magen.
I Finland är det omöjligt att förstå sig på en meny (utan bilder) så det lätta valet var att svänga in på en Mc längs vägen.
Hur svårt kan det vara att hitta en burgare som man söker? Big Mac heter väl Big Mac och Mc Feast Mc Feast osv..

Väl inne möttes jag en helt obegriplig menytavla men av bilderna kunde jag iaf se Big Mac men resten var nyheter. Jag kunde, till min förvåning, notera att utbudet var helt annat än det vi är vana att se hemma. Det var mycket Tex-Mex som El Paso, Tortillas och Faitas. Resten av hamburgarna var namngivna med obegripliga namn så som Tuplajättijuustohampurilainen. Va?

Tuplajättijuustohampurilainen, 4,50€

För ett par år sedan var alla McDonald’s restauranger klonade och med exakt samma utbud. Det är vad jag förväntar mig oavsett i världen jag är men Mc i Frankrike Tandori hamburgare, Wraps i Norge och öl på kran i många länder utanför Norden.

Kontentan är väl att oavsett vart man äter på McDonald’s så smakar maten den samma oavsett stad eller land med en skvätt lågavlönat svett.

/Alex Blogg punkt se

Inga kommentarer: